Det ekar i mitt huvud. En sak jag sa på arbetsintervjun, det jobbet jag nu fick. Jag fick frågan "Vad skulle du säga är dina styrkor?". Just denna fråga hade jag förberett, och allt jag hade förberett hade jag också skrivit som små stödord i mitt block, bara att när jag fick frågan hade jag inte tagit fram den sidan i mitt block. Detta är ju en viktig fråga, en fråga jag bara inte får klanta mig kring! "Eeehh...", jag svarar det första jag kommer på: "Jag är lugn..." och sen står det still. Samtidigt som jag tittar ner i blocket och bläddrar febrilt efter rätt sida med mina stödord så fortsätter jag nästan hysteriskt mumlandes "Jag är lugn. Jag är väldigt... väldigt... lugn..." samtidigt som de tittar på vad jag sysslar med.
Just detta hysteriska mumlande "Jag är väldigt... väldigt... lugn..." ekar i mitt huvud. Men det är nog bara i mitt huvud, eftersom jag fick jobbet.
Jobb,
Kommentera